Här hittar du en del av de planer, tankar och processer som föregick vårt arbete med Hammarby Sjöstad 2.0.
Historien i korthet
Genom åren har städer mer eller mindre framgångsrikt skapat strategier för att utveckla hållbara stadsdelar. Hammarby Sjöstad var ett av de första urbana projekten som tog begreppet hållbar utveckling till en ny nivå genom att knyta ihop miljötankarna och utvecklade synergier mellan samhällsservice, byggnader och användare.
Hammarby Sjöstad ligger på ett tidigare förorenat industriområde. Jämfört med närliggande områden visar Hammarby Sjöstad idag, efter nybyggnationerna, bland annat högre befolkningstäthet, högre fastighetspriser, färre bilar, högre inkomstnivåer och en lägre miljöpåverkan.
Världsbanken genomförde 2010 en serie fallstudier som visar ”exempel på bästa praxis”:
”Stockholm står i spetsen för grönt stadspolitiskt beslutsfattande på internationell nivå, vilket framgår av att det vann Europakommissionens första utmärkelsen Green Capital of Europe 2010 och med den ständiga strömmen av globala besökare som staden lockar till sina platser för ”hållbar urbanism” ”(Rutherford, 2013).
Denna webbsida är baserad på en fallstudie som ger en omfattande bild av Hammarby Sjöstads hållbara stadsutvecklingsprocess. Det är en del av China Development Banks riktlinjer för smarta gröna städer. Studien är organiserad kring tolv av de gröna riktlinjerna och utvidgas till mål, processer och mekanismer som gjorde Hammarby Sjöstad till en hållbar och ekonomiskt välmående stadsutveckling.
Utvecklingsprocessen
”De totala utgifterna för projektet som betalats av staden är cirka 500 miljoner euro. Den totala volymen tillsammans med utvecklarna är cirka 3000 miljoner euro (2500 miljoner euro från utvecklarna) för hela området, vilket innebär att utvecklarna i slutändan tar de största riskerna. Men ändå tror vi att detta är det mest lönsamma sättet för staden [att utvecklas] när vi får fler skattebetalare samtidigt som staden växer. ”
– Lars Fränne, planeringschef, Stockholm Stad
Detta avsnitt ger en inblick i och beskriver hela utvecklingsprocessen för Hammarby Sjöstad.
- Det första avsnittet tittar på de nationella, regionala och kommunala myndigheternas roll och ansvar i planeringsprocessen och hur varje del av beslutsfattandet bidrog till hållbarhetsmålen.
- Vi ger en översikt på hög nivå av planeringsprocessen i allmänhet och beskriver standardförfarandet.
- Vi tittar på den specifika övergripande stadsplaneringen och markutvecklingsprocessen för Hammarby. Det här avsnittet kommer att titta på hur projektgruppen hanterade planerings- och markutvecklingsprocessen samtidigt som de presenterar de viktigaste lärdomarna för markutveckling.
- Det här avsnittet tittar på fastighetsutveckling och hur utvecklare var involverade i processen.
- Slutligen presenterar vi de designriktlinjer som utvecklare och arkitekter måste följa för Hammarby. Detta ger insikt i hur väl uppsatta begränsningar kan skapa kreativitet och innovation.
Finansiering av en ny stad
Det här avsnittet tittar på hur staden finansierade markutvecklingen och hur man sålde mark till utvecklare för fastighetsutveckling. Avsnittet presenterar två affärsmodeller för ägande av infrastruktur i Hammarby Sjöstad följt av avsnitt som förklarar finansieringsmekanismerna, finansieringen för genomförandet samt driften av infrastrukturlösningarna och slutligen mekanismerna för markallokering.
”Hammarby Sjöstad är ett bra exempel på att inte bara fokusera på de kortsiktiga aspekterna och få kortsiktiga vinster utan också investera för framtiden och öka intäkterna. Kostnaden för Hammarby var ungefär 5 procent högre ur ett rent byggkostnadsperspektiv men i slutändan ökade fastighetsvärdet på platsen ungefär 25 procent mer över tid som visar hur verkligt värde skapas på sikt. ”
– Henrik Svanqvist, gemenskapens chef, Skanska
Huvudmålen nåddes
Genom Hammarbymodellen och miljömålen lyckades Hammarbys utvecklingsprocess också utnyttja ett antal synergier som fanns mellan dess olika mål. Nedan följer några exempel på var artiklarna i de 12 gröna riktlinjerna har positiv verkan:
- Blandad användning och utveckling av kommunikationerna har minskat behovet av privatbilar, vilket ökar användningen av kollektivtrafik och icke-motoriserad förflyttning.
- Vatteneffektiviseringsåtgärder som stormvattenhantering minskade trycket på rörledningar och pumpsystem; de mindre rördimensionerna minskar också kostnaden för ”hård” infrastruktur. Stormvattenhanteringssystemets låga inverkan på omgivningen ledde också till attraktiva offentliga grönområden.
- Hammarbymodellens kretsloppssystem gör att vatten, avfall och energi kan matas in i varandra. Detta minskar mängden energi och resurser som behövs för att underhålla systemet.
- Sjöstadens mindre kvarter gjorde det lättare att anlägga rörledningar för avfall till energi och återvinning av avfall.
Lärdomar
De viktigaste lärdomarna från Hammarby Sjöstad är:
En hållbar stadsutveckling kräver en helhetssyn och de 12 gröna riktlinjerna innehåller ingredienserna till denna strategi.
Prioritera förtätningsområden som gränsar till staden, även om det är förorenad mark.
Olika avdelningar från myndigheter, den privata sektorn och akademin måste alla vara djupt involverade i planeringsprocessen.
En rad olika kanaler (design och ekonomi) måste användas för att ändra beteenden och tankesätt:
Livscykelberäkningar kan avslöja det verkliga värdet av hög miljöstandard.